onsdag 11 februari 2009

Avklädd

Jag gjorde det igår, gick till badhuset. Här, i min egen stad. Där Mannen t.o.m. är bekant med en av personalen. Hela kitet gjorde jag, simmade, bubblade, bastade. Lite hukade jag bakom handduken men mestadels kändes det uthärdligt. Jag vill så gärna kunna bada, jag har sörjt det under åren då jag skadat mig. Så dels är det något rent faktiskt, att få bada, dels det symboliska i att inte låta något svart i min bakgrund hindra mig idag.

Nu har jag lagt om schemat i arbetsträningen. Det funkade inte så lysande med 3,5-timmarspass, jag blev så slut i huvudet efter ett tag. Så nu blir det 2 timmar varje dag istället. Det känns lite surt. Ska försöka gå fram och tillbaka varje dag, det blir 1 tim 10 min promenad totalt, inte särskilt imponerande men är man otränad så gör det skillnad. Börjar känna mig mer motiverad att röra på mig igen, nu när jag minskat Risperdalen och vågen slutat öka. Tänker fråga min nya bekantskap sjukgymnasten om vad han rekommenderar för aktiviteter. Var där för några dagar sen och blev bänd, vriden och tryckt på. Domen blev besvär från bäckenleden, en sån där kroppsdel man inte tänker på att man har. Jag gör övningen jag fick och hoppas på det bästa, även om jag redan till stor del vant mig vid att ha ont.

Känns som jag bara babblar på idag. Blev lite överrumplad på jobbet när en dam i övre medelåldern som sköter bokföringen började prata om att hennes svägerska är manodepressiv. Det föll sig naturligt att säga att det är jag också, och så pratade vi lite om det, om hur det kan vara och mediciner och sånt. Hon verkade uppriktigt intresserad och icke-fördömande, så det känns inte fel, men ändå lite exponerat, är osäker på om jag pratar för mycket ibland. Nu är jag så van att umgås med likasinnade på nätet, van att kunna vara ärlig, att min förmåga att anlägga en välputsad social yta ibland känns lite ringrostig.

12 kommentarer:

  1. Det där med välputsade sociala ytor är det besvärligt att hålla. Ibland är det som att dra ur en kork när någon ställer frågor, och det bara forsar ut ord. Ibland känner jag precis som du att jag babblar ut alldeles för många avslöjanden. Jag har inte vågat bada på flera år för jag anser att jag är för överviktig, även om de flesta inte håller med mig. Det har blivit som en fobi. Du är modig och stark som badade, det måste kännas härligt för dig.Jag önskar att även jag vågar nu till sommaren.
    Att promenera 1 timme och 10 minuter är ju mycket, det ska du vara stolt över.
    Nu blev det nästan en novell igen.
    ;0)
    Kramar

    SvaraRadera
  2. Du Kimmi, detsamma till dig som fortfarande står upp efter all dramatik.

    Bloggullet - dina noveller är alltid välkomna! :) Det är svårt det där när man fastnar vid någon aspekt av sitt utseende och verkligen känner sig oacceptabel, även om omgivningen kanske inte alls bryr sig. Med mina ärr har jag inte bara tänkt att folk skulle stirra på mig, men framför allt att någon skulle kunna må dåligt av det, att det skulle vara skrämmande, och att min familj skulle bli lidande. Så det har krävts många små steg för att börja känna att det ändå inte är mitt ansvar hur folk tar det (så länge jag inte trycker upp öppna sår i någons ansikte, eller så). Lustigt nog är jag inte fullt så nojjig angående vikten, det kan störa mig lite att vara tjock men det hindrar mig inte från något. Kanske orkar man bara inte oroa sig för mer än en sak i taget...

    Se där, en liten novell från mig också. :)

    SvaraRadera
  3. heeej.. tack så mkt för kommentaren.. blev glad :)

    kolla gärna sista inlägget jag la upp nu, skulle behöva kommentarer. puss o kram P

    SvaraRadera
  4. Tack snälla du, betyder så mycket när andra är glada för ens skull :) Jag är också väldigt nyfiken på hur jag kommer uppleva DBT:n fast försöker att inte tänka för mycket på det eller läsa för mycket om det. Tänker jag för mycket på det så lixom tröttar jag ut mig själv och till sist blir det inte ens roligt. Läser jag för mycket om det så är risken att jag blir skrämd elelr får helt fel bild av DBT:n därför väljer jag att ta det lite som det kommer, men spännande ska det bli :)

    Läste ditt sneaste inlägg för några dagar sedan men visste inte vad jag skulle skriva då, men nu vet jag :) Jag tycker du är oerhört duktig som utsätter dig för det du tycker är jobbigt. Att gå till badhuset är inte alltid en självklarhet framför allt inte för såna som har tydliga spår på kroppen efter självmisshandel och inte heller för såna som har en sned kroppsuppfattnning (nu vet inte jag om du har det alltså, bara ett exempel :) ) Men jag tro ändå att om man utsätter sig för det som är jobbigt så blir det lättare och lättare och till sist så märker man inte ens av det jobbiga, man lär sig på något sätt att ignorera andras blickar och strunta i det. Det har i alla fall jag börjat göra. Har inte så synliga ärr på handlederna men jag har andra utmärkande saker, bl.a. väldigt smal (även om jag gått upp en del) och sen har jag ärr på brösten efter operationer vilket gör att folk tror att jag har haft bröstcancer vilket jag inte alls har haft.
    Men med tiden lär man sig att hantera det och nu bryr jag mig inte ens om blickar :) Haha får försöka tänka "Dom tittar nog på mig för att jag är så snygg" fast det är jag ju inte hahaha.
    Take care!
    Kram

    SvaraRadera
  5. haha vad go du är. Men du, om jag är ful så är det inte hela världen, då skulel du se mina föräldrar, ingen kan bli snygg med den blandningen hahaha
    Kram

    SvaraRadera
  6. haha det bästa?? vet inte vad det skulle vara. Inte intelligensen i alla fall. Alltså allvarligt, jag är nog den som gett blondinerna dåligt rykte. Sorry alla blondisar :)
    Kram

    SvaraRadera
  7. härligt! lät som det ändå blev bra alltihop? =)

    SvaraRadera
  8. Visst är det superskönt att vara i badhuset..jag älskar det och jag bryr mg inte om ifall folk glor på mina armar..
    Du är Bäst

    KRAM

    SvaraRadera
  9. Hej Singeltjejen! :) Det var nervöst, men som sagt gick det bra. Bara man tar sig igenom den första spärren så...

    Haha LaLuna, du är alltid så gullig. Skönt att höra att du också går och badar när du vill.

    SvaraRadera
  10. Tack tack. Skickar en kram tillbaka :)

    SvaraRadera