måndag 5 augusti 2013

Systerskap

Det var småtrevligt att träffa Syster C. Det känns att hon är mån om en. Men vi enades om att bara ses varannan-var tredje vecka nu, det räcker. Hon skulle försöka ordna med en läkartid, men hon ville att det ska vara till en någorlunda bra läkare. Som sagt, hon är mån om en.

Kvällen fick jag delvis tillbringa själv, så jag kollade på film ("Du gör mig galen", rätt gullig). Mannen var på en mycket märklig födelsedagsmiddag. En kille där visade sig känna till honom väl för Mannen hade för flera herrans år sedan hjälpt hans syster undan en kontrollerande karl. En tjej kände igen mig när hon fick se mig på kort, vi har varit inlagda på psyk samtidigt tydligen. Och en kille visade sig vara en dömd pedofil, fick Mannen veta efter att han hade gått. Födelsedagsbarnet är dessutom en historia för sig. Nåja, rätt bisarrt intressant måste det ha varit.

Har ätit lite specialtunnbröd som mamma har skickat, och ett glas vin till.

2 kommentarer:

  1. Det måste kännas skönt att inte vara så beroende av vården att du måste ha kontakt varje vecka. Det är väl ett tecken på stabilitet, antar jag.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är skönt att inte känna sig ängslig alls över att glesa ut kontakten. Skulle jag trots allt börja må dåligt igen får jag väl ta upp saken till diskussion.

      Kram!

      Radera