Hjärndimma

Gårdagen blev: lunch med tiotalet släktingar. Iväg till järnvägsstationen för förflyttning söderut. Träffa några nya människor, mycket snack. Hem igen med tåget. Upphämtad på stationen för vidaretransport tillbaka till släktträffen där en sen middag väntade. Somnade oroligt framåt tolv, vaknade tre, lyckades somna om någon timme till på förmiddagen. Så fortsatte det med släktfrukost idag. Kände mig allt närmare panikens brant. När jag äntligen kom hem tog jag en Stesolid, hade ingen ro i kroppen att stanna hemma så jag stack ner på stan en stund. Bruset av folkmassor som jag inte behöver interagera med kan lugna mig. Fyndade två sjalar, rea på rean, och satte mig ner en stund med en glass (citronsorbet, mmm...) 

Jag vet att fulla dagar är vardagsmat för väldigt många. Jag får elak ångest och trötthet som gör ont. Men nog om det nu.

Imorgon ska jag slöa. Läsa bloggar (vet ju inte vad som hänt hos er!). Kanske baka, det är avslappnande. Absolut inte umgås med någon utom Mannen. Kanske havet?