måndag 8 april 2013

Vår(d)svängen

Nu tror jag att jag har hunnit ikapp mig själv igen. Ska bara ställa in mig mentalt på att denna veckan kommer att gå lite extra mycket i vårdens tecken. Det började med ett blodprov i morse (för litiumet), senare ska jag till Syster C, imorgon blir det Doktor R följt av en sväng till apoteket, och på torsdag börjar patientutbildningen. Men jag ska försöka blanda upp det med mer normala saker som att träffa en vän eller två, fixa lite hemma och se på tv-serier vi fick av en av ungarna. Antagligen åker jag upp till mina söner i helgen, den yngsta har kattungar som precis öppnat ögonen :)

Har fått hem min mobil igen - äntligen - som har varit på service. Usch så snabbt en har vant sig vid att ha en smart phone, nu kände jag mig handikappad utan. Och jag är ju faktiskt ändå gammal nog att minnas tiden då det inte fanns mobiler överhuvudtaget.

Går och tittar mig över axeln ibland, när ska nästa depression komma? Det är ovant att känna sig så här lugn, utjämnad. Jag vet, det är ingen vits med att fundera för mycket på det, det blir som det blir.

8 kommentarer:

  1. Ja det är ju det där med att lära sig vad som är lagom mycket aktivitet :)
    Ha en fin dag, kram Milla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sedan tycker jag att "lagom" ändrar sig ibland, gäller att hänga med!

      Tack detsamma, kram!

      Radera
  2. Jag känner igen det där "titta sig över axeln" och vänta på nästa... Istället för att försöka njuta och ta vara på tiden utan helt och hållet. Hoppas att du får en bra vecka. Och det med kattungarna låter ju såå underbart <3.

    Och tack så mycket, lägenheten är fantastisk! När man varit hemlös i över ett år, så ja, känslan över att ha ett hem nu är obeskrvlig.

    (Förlåt för sent svar).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, ska bli helmysigt med kattungarna.

      Radera
  3. Att vara jämn är läskigt. Man balanserar fortfarande på ett snöre trots att underlaget är stadigt nog att gå på.

    Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får nog gå 2-3 år innan jag vågar lita på underlaget...

      Kram!

      Radera
  4. Nä ingen vits.
    Försök vara i det som är så gott det går.

    Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och lov kan jag skjuta det åt sidan rätt stor del av tiden. Men lite på min vakt är jag.

      Kram!

      Radera