Kroppen känns som bly. Men skönt att vara hemma, hemma hos älskade Mannen och den egna sängen. Jag sov 12 timmar förra natten. Vet att jag drömde, vet inte vad, men någon sorts vemodig känsla dröjer sig kvar.
Jag målar naglarna ljuslila och äter choklad. Ser på tv om kriminella pensionärer och gillar bilder på söta barn på fb. En formlös tillvaro. Jo, jag har tvättat och handlat mat också. Och lagat kikärtssallad. Sedan tog energin slut.
Något känns lustigt, kanske att jag skulle ha kunnat börja sjunka ner i en depression, men något - sannolikt medicinerna - stagar upp mig. Jag är trött, trött, men inte förtvivlad.
jag är förtvivlad över hur jag äter nu. men inte egentligen över livet. trivs med jobbet :) trots ekonomi åt helvete. funderar på byte av medicin. hatet och avskyn är värst. äcklet över kroppen.
SvaraRaderaMat är inte bara mat. Det är värme, tröst, bestraffning, ilska, sorg, kommunikation, you name it. Jag gissar att det är de bitarna du egentligen behöver support med, om jag får leka amatörpsykolog.
RaderaTa hand om dig!
Skönt att medicinerna förhindrar en djupstötning. Hoppas att känslan vänder uppåt. Kram
SvaraRaderaTack, jag tror att det ordnar sig.
RaderaKram!
Sömn och den egna sängen är en bra medicin sägs det.
SvaraRaderaÖnskar dig en bra dag!
Jo, egen säng är verkligen guld värd.
RaderaTack detsamma snälla du!
Hoppas du slipper åka ner helt...
SvaraRaderaMen egen säng. Mmmm:)!
Jag tror det ordnar sig. Visst är det lustigt hur mycket omgivningen betyder för sömnen!
RaderaHåller med de övriga om att jag hoppas att det vänder uppåt igen. Ha nu en skön kväll.
SvaraRaderaTack, det känns rätt okej ändå.
RaderaHa en skön kväll själv!
Hoppas jag med att du inte åker ner.
SvaraRaderaStyrka till dig.
Tänk på bra saker: hur mkt du betyder för många t.ex mig :)
Jag tror det värsta är över nu, utan att det blev någon krasch.
RaderaTack, du är alltid så gullig!