tisdag 9 april 2013

Hjärnbesiktning

Läkarbesöket avklarat. Det blev en kort historia, jag har ju inte så mycket att klaga på just nu. Jo, att jag blir trött och hjärndöd av aktiviteter då, men det går knappast att medicinera bort. Annars är humöret hur jämnt som helst, jag har bara små restprodukter kvar av ångesten, är helt inställd på att leva och har inte skadat mig på ett halvår. Om det håller återstår att se. Det vore ju fantastiskt om jag äntligen hittat rätt pillermix.

Apoteket hade nästan alla mina mediciner inne och jag har fortfarande högkostnadsskyddet i några dagar, något jag är otroligt tacksam för att det fortfarande existerar i vårt samhälle. Det jag hämtade ut idag skulle ha gått på runt 6500 kr för ett par tre månaders förbrukning.

Fick en skrivelse från fk, pga ändrade regler ska de inte ompröva min sjukersättning just nu. Om det ska göras vid något senare tillfälle framgick inte av det korta brevet, men skit samma, jag är bara glad att slippa hålla på med pappersarbete och myndigheter just precis nu. Vill kunna slappna av och njuta av att äntligen ha lite ro. För piller i all ära, jag tror att stress påverkar mig mycket också, får jag ha det lugnt omkring mig mår jag klart bättre.

I vissa ögonblick saknar jag uppåtsvängarna, det vackra, energin, men numera minns jag tydligare baksidan också, den påfrestande rastlösheten och ibland förlusten av omdöme, och så kraschen som följer efterpå... Långsamt känner jag att jag förflyttar min position och är mer beredd att leva i neutralläge.

Nu ska jag äta något, bra att ha matlådor i frysen. Sedan hämta mitt nya id-kort hos Polisen. Ett butiksbiträde påpekade för mig att mitt gamla snart går ut, det var snällt för det hade jag antagligen inte sett själv. Som vanligt kommer jag tycka att fotot är hemskt, även om det nog är rätt normalt, och med litiumdarriga händer blir namnteckningen intressant - ett dagisbarn kunde gjort det snyggare. ;)

Det känns som kväll redan fast bara halva dagen har gått. Blir så trött av läkarbesök, och sedan har jag gått halva stan runt i högklackade boots, förutom apoteket skulle jag köpa en födelsedagspresent till en kompis, även om det gick snabbt så tog det energi. Det blev rollatorexpressen (stadsbussen) hem.

Bla bla. Over and out.

4 kommentarer:

  1. Först och främst så måste jag erkänna att jag kände enorm glädje att du har ful namnteckning du med. Inte för att det är kul att visa upp sitt id när det behövs, jag hinner inbilla mig tusen olika saker de tänker om mig medan de tittar på kortet.
    Jag har sådant där nationellt id som inskaffas hos polisen. Yep, passcentralen i GBG. Jag har vanligtvis svårt att skriva mitt namn när jag står i kö eller ja, när folk är närvarande. Men, helsike.. hos polisen så har de självkänslodestruktiva maskiner man ska fotas, tas längden på och skriva sin namnteckning på ett ojämt underlag. Allt under pressure då de sällan har tålamod för fler försök än 5 styckna.

    Vad är det du säger om sjukersättning? Finns det risk att den granskas på nytt eller är det du som vill gå tillbaka till arbetslivet? En dag kanske jag kan men nu blev jag lite rädd... :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tog första försöket med namnteckningen, tänkte att det blir ändå inte snyggare än så här...

      Ang. sjukersättning: fick du den beviljad före juli 2008 är det lugnt, ingen omprövning. Med den gamla sortens sjukersättning får man även plugga samt jobba till viss del och ändå behålla sjukersättningen. Den nyare sjukersättningen från efter juli 2008 är striktare. Du kan inte plugga och bara jobba väldigt lite. Jo, du kan testa att plugga eller jobba och pausa sjukersättningen under tiden, men du får inga pengar. Enligt de regler som hittills gällt ska den nyare sjukersättningen också omprövas vart 3:e år. Det står mer på fk:s hemsida, men jag ser inget där om ändrade regler, kanske är det något helt nytt.

      Just nu är det inte aktuellt för mig att jobba. Jag tycker det räcker med jobbet att överleva. Man kan ju hoppas att framtiden ser annorlunda ut men nu tar jag en dag i taget.

      Radera
  2. Ja, besök hos läkaren är en energitjuv av stor valör. Jag tycker det låter så skönt om man kan finna sig i neutralläget och jag hoppas att det är där du får stanna. Om man bara lär sig att njuta av just neutralläget som det optimala :) Känner igen mig i det du beskriver om stress. Jag är extremt stresskänslig numera och mår bäst om jag får ta allt i min egen takt. Skratt, något jag får anstränga mig hårt med på arbetsträningsplatsen eftersom arbetstempot där är satt på snigelfart. Det kryper i mig redan efter min första dag, hihi, samtidigt som jag inser värdet i att lära mig att dra ner tempot. Ska bli roligt att se om jag klarar det :) Ha en skön kväll, kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hihi, tempot kan variera mellan arbetsplatser... lycka till!
      Tack detsamma, jag kryper till kojs redan nu.

      Radera