Tandat

Jag är redan på gång igen *tjohej* Ett kort gästspel kanske.

Överlevde en tripp till tandhygienisten igår. Bakgrundshistoria: jag gick inte till tandläkaren på 12 år eftersom jag var så rädd... Men till slut för 1,5 år sedan när jag hade en bra period tog jag ett djupt andetag och kastade mig ut. Drog ut en sprucken, inflammerad tand och lagade lite här och var. Det var en stor lättnad att jag till slut vågat mig iväg. Jag känner mig verkligen modig som tog tag i det.

Nu var jag senast där akut för några veckor sedan för att fixa en lossnad fyllning, vilket gick relativt smärtfritt då käftis sade att jag kunde klara mig ett tag med en provisorisk lagning och vänta med att dra ut den ganska massakrerade tanden tills den ev. börjar bråka.

Men så var det det där med tandhygienisten. Käftis skickade mig dit för rutinkontroll eftersom det var ett tag sedan sist.

Något jag inte tycker om 1: ta bort tandsten. Det gör så sabla ont, även med bedövningsgel.
Något jag inte tycker om 2: tjat om tandtråd. Dåligt samvete...

Jag var faktiskt nära att backa ur. Nu när jag inte gått hos tandvården så ofta på ett tag så blir jag rädd igen. Men jag lyckades skita i att jag är rädd.

Smärre chock 1: fick beröm för att jag borstat så bra. Haha, jag som kan vara väldigt slarvig när jag mår hit eller dit. Mystiskt.
Smärre chock 2: ta bort tandsten var värre än jag mindes det. Tårarna rann. Tur att jag uppenbarligen borstat bra då och det inte var så mycket...

Men nu jäklar beväpnar jag mig med tandtråd i ena näven och fluorskölj i den andra!