lördag 2 maj 2009

Stannfågel

Tung dag med galna(?) tankar som kämpar med en blandning av list och brutal styrka för att ta kommandot. Jag är rädd och ledsen. Fick ändå en livbåt igår, en skötare som talade med mig i timmar, som vågade lyssna på även det jobbiga. Jag lovade henne att inte sticka från avdelningen utan ta emot hjälpen. Även om rött vak inte motsvarar en dag på Liseberg så är det vad jag behöver just nu.

4 kommentarer:

  1. Skickar massor av goda tankar och kramar!

    SvaraRadera
  2. Tack, det värmer djupt att känna varma tankar från fina personer där ute.

    SvaraRadera
  3. Så skönt att du fick prata av dig, det behövs, tur att personalen ställde upp.
    Ha det så bra du kan.
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Så skönt att höra att du fick ngn bra att prata med. Det betyder så mycket.

    SvaraRadera