Vägvisare

Trots att jag varit nära på utslagen hela torsdagen sov jag gott på natten. Lite förvånad är jag för jag har tagit dubbelt så mycket Nozinan ibland i det förflutna, och visst har jag blivit trött och seg, men inte helt utslagen. Kanske är jag bara så ovan. Tar en annan sömnmedicin max 1-2 ggr/mån. Nozinan har jag mest fått när jag varit inlagd, och då kan man ju vara rätt uppjagad.

Gick upp tidigt fredag morgon hursomhelst, för en kompis ville ha sällskap till ett rutinartat sjukhusbesök i en annan stad. Haha, det är nästan så att det är trevligt att gå dit när man får gå till någon annan avdelning än psyk. Det blev lite krångelkörning på av och på motorvägen p.g.a. vägarbete m.m. och jag chockade mig själv totalt - jag blandade inte ihop höger och vänster en enda gång, jag pekade inte på fel skylt, jag yttrade inte ett enda panikslaget skrik. Tror det var för att min kompis var lite nervös, jag kan vara jordens virrpanna tills någon annan är ännu virrigare, då kommer superkvinnan fram. ;)

På eftermiddagen sträcktittade jag på True Blood, engagerade mig i något onödigt på nätet, suckade över mig själv och lagade lättlagad mat åt Mannen och mig. Sov åtminstone hela natten igen, och den bubblande känslan i kroppen har lagt av så jag är nog kurerad för stunden.