söndag 9 februari 2014

Ebb

Det kändes rätt snurrigt i fredags. Jag hade huvudet - som kändes som om det var tre gånger så stort som vanligt - fullt av imaginära konversationer med olika icke närvarande personer, eller kanske snarast fragment av konversationer.

På kvällen vände myntet och jag kände mig gråtfärdig, fast jag höll det mesta inne.

Mannen övertygade mig milt om att ta en ordentlig dos sömnmedicin och jag sov i tolv timmar. Nu är jag förstås låg men inte så farligt som det kan bli. Orolig i kroppen, det kan bero på nya medicinen men det kan lika gärna bara vara den vanliga reaktionen på att landa efter en liten flygtur. Jag hoppar över de lugnande och ser på OS istället. Har tagit en timmes promenad också. Inte för att det hjälper så mycket, men det skadar inte heller.

Lite tungt med de konversationer jag inledde här och var. Vet inte vad jag tänkte.

6 kommentarer:

  1. Så skönt att du fick sova även om du nu känner dig tung. För lite sömn kan bara det ställa till det. Så bra att du tog dig en promenad, ibland hjälper det mera än man tror.

    Kramar i all enkelhet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I dessa lägen är det inte skönt att sova, även om det är absolut nödvändigt. Lite krångligt att förklara. Jag tänker att även om promenader inte gör så mycket för mitt psyke så är de ändå bra för kroppen.

      Tack snälla du och kramar tillbaka!

      Radera
  2. Hej. Bra att du tog dig ut på en promenad iallafall. Hoppas att detta blir en bra vecka för dig.
    Kram på dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag önskar dig detsamma!
      Kram

      Radera
  3. Detta eviga projekt att få ihop sömn, motion (och kost;)).
    Att det ska vara så förbaskat komplicerat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man skulle ju tro att våra stenålderskroppar automatiskt skulle kunna sköta sådana saker på ett bra sätt... känner för att klaga hos tillverkaren ;)

      Radera