lördag 6 juni 2009

Sedd

Fick en liten bekräftelse idag som kändes speciell. Gick ner till stan bara för att röra på mig, alla affärer var ju stängda, men Espresso House var öppet så jag satte mig en stund. Då kom en av psykpersonalen in, en av dem som satt vak hos mig när det var som värst. Vi hejade och hon frågade hur jag mår.

Efter några minuter hörde jag mitt namn, då satt hon och hennes man vid bordet bakom mig. Hon sa hur god den varma chokladen med grädde var, och började sedan småprata om allt möjligt, att hon skulle på semester, att de skulle flytta och vart, en sån där vanlig vänlig vardagskonversation. Vi pratade i säkert en kvart.

Det var alltså en person som sett mig mixad och av och till psykotisk för bara några enstaka veckor sedan, och ändå bemöter hon mig som en helt vanlig bekant. Tänk att det finns människor som kan se medmänniskan bakom psykfallet!

5 kommentarer:

  1. Ja, det finns underbara människor..men de är fan få.
    Men jag har också träffat på några.
    Alla borde bli bemötta med respekt.

    kram på dig

    SvaraRadera
  2. Så fint det måste kännas. Kul att du är här igen.
    Kramar

    SvaraRadera
  3. Tack söta du för din kommentar i min blogg. Ja jag hoppas hon hjälper mig..istället för att hota om att jag inte får gå kvar hos henne..

    Kramar

    SvaraRadera
  4. Det gör mig verkligen jätteglad att höra! Fler kommer säkert våga göra så med tiden, det är jag övertygad om. I takt med att folk lär sig mer och blir mindre fördomsfulla mot personer som inte alltid mår så bra. Kram!

    SvaraRadera