Imorgon är det sista samtalet med Psyko H före sommarlovet. Vi har alltid två månaders uppehåll på sommaren, en månad vid jul. Jag brukar inte bry mig, stänger liksom bara av, glömmer bort att jag går i terapi. Men idag känner jag ett vagt vemod. Dels kommer jag nog sakna Psyko H som person, vi har nog båda varit mer öppna det här året (och nej, jag är inte kär i min terapeut, à la en aktuell tv-serie, även om han är i min ålder och hyfsat snygg, det är mer på nivån att jag alls tolererar honom, haha). Dels blir det tomt att inte ha den avskilda möjligheten att breda ut mig om mig själv utan kravet att inte göra bort sig, och samtidigt bli utmanad att uttala saker, jag som bara möjligtvis vill skriva. Eller inte säga något alls.
Så nu har jag ingen tidigare erfarenhet att luta mig mot, vet inte hur jag kommer reagera.
Jag förstår exakt vad du menar, det är skönt att ha någon som bara finns där för en själv. Och det är nog inte ofta man får en Psyko som man trivs med.
SvaraRaderaJag hoppas det går bra för dig ändå under sommaren.
Kramar
Min terapeut gick också på semester denna veckan, och ja, jag följer In Treatment;9 men nej, jag är inte helelr kär men känne ren saknad efter terapin redan, idag hände också något som jag absolut vill diskutera...men det går inte! Nu går alla på Affektiva också på semester och det är skönt att slippa alla tider/besök att passa men samtidigt känner jag mig övergiven. Som förra sommaren, då jag hamnade på akutpsyk. så, det är med darriga ben jag välkomnar denna sommar. Go' midsommar från Miss Dopamin
SvaraRaderaBloggullet - jo, det är nog lite av en chanstagning det där med terapeuter, går man inom den offentliga vården får man mer eller mindre ta det man kan få, så jag har tur som fått någon som bryr sig och jag kan respektera.
SvaraRaderaTack, och jag hoppas din sommar blir fin.
Stor kram!
Miss Dopamin - så känner jag också, å ena sidan är jag glad att inte behöva sätta foten i psykbyggnaden, å andra att det redan finns saker jag vill diskutera, att vänta två månader känns oändligt. Jag hoppas verkligen du slipper akutpsyk i år, du har ju haft det rätt slitigt redan och förtjänar lite lugn.
SvaraRaderaGo' midsommar själv du!