fredag 4 juli 2014

Lagersaldo

Ibland stannar jag inne hela dagen. Jo, jag vet att det inte är optimalt, men det är så lite som drar. Med blytyngder i fingrarna sms:ar jag med vänner och gör upp små planer. I eftermiddag tar jag bussen till en liten by längs kusten. Nästa vecka ut till vänner i en stuga i skogen. Plikten kallar. Självmedicinering.

Som en mätbar indikator på mitt humörtillstånd sover jag 8-9 timmar varje natt, no fail, utan sömnmediciner. Det är min "normalsömn". "Hyposömnen" är 2-3 timmar, "deppsömnen" är 10-12 timmar. Faktiskt ett ganska pålitligt tecken.

Tyvärr har jag svårt att glädjas som jag borde. Ett lager av problem skalas av och blottar det som ändå finns kvar därunder. Ångesten som biter sig fast - det är inget Munch-skri, bara en konstant närvaro av ett moln som skymmer solen. Överkänsligheten, tröttheten, stresskänslan över att vara dysfunktionell. Jag flyr in i andra världar. Sjukhus där alla har sex med alla. Yttre rymden. Vidriga historiska dokumentärer som lika gärna skulle kunna utspela sig i yttre rymden. Läser på nätet om saker som bekräftar de åsikter jag redan har, man vill ju kunna hänga sina åsikter som diplom på väggen.

Nej, jag är inte deprimerad. Det finns väldigt många grader i helvetet. Och jag har samtidigt en fot i himlen.

4 kommentarer:

  1. Jag tror att det där med att fly inte enbart är negativt. För om människan inte kunde göra så, hade vi nog dött ut. Och vi behöver pauser från oss själva.

    Varma kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske är det lite sådär protestantiskt moralistiskt. Din enda nytta är att göra nytta. Tig och lid. När jag sätter på Stargate så känner jag mig skyldig, fast mig veterligt skadar det inte en enda människa. Men det är nog som du säger, om människan inte hade haft ett starkt behov av lite flykt då och då så hade knappast vanan fortlevt.

      Tack och kram!

      Radera
  2. Du är helt otrolig på att sätta ord på din situation. Jag önskar ibland att jag också skulle kunna formulera mig så väl. Jag nickar instämmande ang flykten, ibland är man ju bara för jobbig och då kan det vara skönt att få fly undan en stund.
    Får mig att tänka på då jag var ung och brottades med olika funderingar. Det var då jag skaffade mig det inre rummet som gav mig känslan av att få fundera och vara ifred. Det där rummet funkar än idag :-)

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för fina ord!

      Ditt inre rum låter som en bra plats. Jag har också haft ett stort behov av att kunna dra mig undan och tänka, ända sedan jag var barn, även om jag inte är en enstöring. Sedan måste man kunna stänga av tankarna ibland också.

      Kram!

      Radera