Visst blev det andra planer. När jag knatat ner till stan kom minnet tillbaka - jag skulle ju köpa och skicka ett födelsedagskort. Ett sånt som måste skickas. Jag hade tänkt på det hela dagen, att jag skulle gå och göra det på eftermiddagen. När det väl var ordnat var klockan för mycket för att hinna till jympapasset, och jag är alldeles alldeles för otränad för att gå på annat än baspass. Men skitsamma, jag fick en timmes promenad åtminstone, alltid något. Är jag inte för seg efter jobbet imorgon kanske jag går då. *drömmer lite om sommar när det är så mycket lättare att komma ut ur huset*
Lite irritation rann av mig när jag gick, eller jag fick något annat än mig själv att rikta den mot, cyklister utan lyse och puckade bilförare som stoppar vägen för bussen och puckade kommunpolitiker som har tagit bort trafikljus och skapat världens oreda i en korsning och kall januarivind. Nu känner jag mig rätt munter igen!
Vad skönt att du mår bättre nu. Vet du att regelbunden vardagsmotion ger mycket mer än hårda gympapass då och då? Har du promenerat en timme har du gjort mycket gott för din kropp och själ. Kramar
SvaraRaderaNB: Finns en artikel om Ann Heberlein i senaste må bra.
Du har rätt, jag vet egentligen att det är regelbundenhet som gäller... det är bara något psykologiskt med att ta ut sig. Ska kolla in Må Bra.
SvaraRaderaKram!
Visst är det härligt när man kan ta ut sina aggressioner lite lagom såddär... Puckade människor på stan och på vägarna. :-)
SvaraRaderaHär blåser det så jävligt så det är nästan jobbigt att höra på det. Att gå ut finns inte på kartan förrän det är dags att hämta Loppe-Lisa på dagis.
Kramen
Tack och lov för puckon! :)
SvaraRaderaDet blåser grymt här också, gränslöst obekvämt.
Kram kram!