tisdag 25 november 2014

Vindsvåningen

Pressat mig själv lite för hårt de senaste veckorna med att ta in information och att skriva till folk på nätet, och det låter säkert som ett hån för den som har ett riktigt jobb, men jag behöver stimulans samtidigt som saker kan ta lång tid för mig, jag får läsa varje mening jag skriver flera gånger och pausa ofta, det skulle aldrig gå i "verkliga världen". Dessutom har jag behov av social kontakt, jag är hyfsat social, men blir slutkörd av att träffa människor irl så det reserverar jag till stor del för personer jag står nära. Ytterligare en sida av saken är att jag låter andra människor flytta in i mitt huvud för att slippa tänka på saker jag tycker är jobbigt angående mig själv.

Med jämna mellanrum blir det dock för fullt på hjärnkontoret och det känns som att golvplankorna ska brista. Måste förmå mig till att öppna dörrarna och släppa ut saker idag, ta in lite tomrum.

Det känns som om jag fortfarande inte helt vilat ikapp efter Göteborgsresan, dessutom var det släktkalas i söndags. Jag är inte deprimerad, bara sliten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar