söndag 10 augusti 2014

Skalbaggar

En gammal vän ringde i förmiddags och ville ha sällskap till en loppis utanför stan. Mitt intresse för sådant är noll, har alldeles nog med prylar och ingen plats för fler, men tänkte det kunde vara kul att träffa henne en stund ändå. Så efter lite omkringirrande körde vi rätt, och hon hittade tillräckligt med saker för att bli nöjd.

Vi blev hungriga och beslöt oss snabbt för att slå på stort och åka till en dyr gästgivargård. Åt röding, gott, och satt länge och pratade om ditt och datt. Stackars Mannen fick inte vara med för han skulle jobba.

Vägen hem blev en omväg, min vän ville kolla upp ett kantarellställe, hon hittade några pyttesmå men frågan är om inte någon redan varit där. Nu ska det ju bli mer regn framöver så kanske de lockas fram. Jag såg iallafall en hel massa tordyvlar, en svart skalbagge som jag tycker är vacker.

Har suttit vid datorn en bra stund nu, är så där övertrött att jag har svårt att varva ner. Tänkte se andra delen av Millenium-serien senare. Ett av mina "jag mötte Lassie-ögonblick": träffade Stieg Larsson lite innan han gick bort och innan böckerna kom ut, tillsammans med Mannen och en annan, vi diskuterade sekter och extremism. Han var väldigt förtjust i science fiction också, vilket förstås tilltalade mig som redan i lägre tonåren dammsög bibliotekets hyllor efter sånt. Trist att han inte fick uppleva framgången. Jag råkade precis idag se någon citera en av böckerna på en amerikansk blogg.

För att återknyta till mitt förra inlägg och ett svar jag gav på en kommentar, så tänkte jag helt snabbt gå in på fenomenet magkänsla. När det gäller ens identitet så tycker jag mycket av det är en känsla, visst finns det många inslag som byggs upp av fakta som hur gammal man är, var man bor, vem man umgås med, vad man jobbar med, vad man gör på fritiden, vilken livsåskådning man har o.s.v. - men när jag tänker på vem jag är så räknar jag inte upp allt det där för mig själv, jag får en snabb känsla med ev. vidhängande associationer. Och det är sånt här som blir krångligt när man har en psykisk sjukdom. Icke-normala saker påverkar min magkänsla. Sånt som inte är rationellt kan upplevas som solid verklighet. Jag vet att himlen är grön fast den är blå. Efter några år av detta, speciellt när man går ut ur det och in i det, känns det rätt förvirrat.
En artikel jag tyckte var lite intressant: http://www.scientificamerican.com/article/the-certainty-bias/

1 kommentar:

  1. Du har hunnit med flera av mina favoritställen, loppis, svampskogen och gästgiveri. För min egen del så har jag bara hunnit med att skrapa på fönster, tre av många fönsterhalvor som borde varit gjort för flera år sedan. Kan inte fatta varför det ska vara så svårt att ta tag i vissa saker. Jag tror mig vet varför detta inte blivit gjort innan...det ÄR SÅ TRÅKIGT! Men nu sitter jag rätt så nöjd kan jag säga. Bara ett par dagars straffarbete kvar sedan är fönsterna skrapade, linoljade, kittade och målade :-) Pust!!

    Kram

    SvaraRadera