Kortrapport

På väg. Sitter på bussen med regnet slående mot rutorna. Jag har Mannens fina regnjacka med mig, utifall att.

Större delen av inlägget försvann. Började skriva om och det försvann igen. Men nu tror jag att jag upptäckte det, oavsikltig tryckning på ctrl+e Nytt tangentbord.

Framme om en timme. Är glad att jag bokade ett singelsäte i bussen och slipper sitta tryckt mot någon annan. Äter laktritsnappar, dricker ramlösa och mår bra.

Omättlig

Long time no blogg. I torsdags var jag rätt upptagen. När jag var i Malmö i måndags fyndade jag en stor skinnväska för lite pengar. Inte ens jag skulle köpa en väska för över tusen spänn men så var det rea på rean och plötsligt blev den överkomlig. Tänkte det skulle vara trevligt att ha något snyggare än en tygpåse när man måste bära med sig A4-papper o.dyl.

Nåväl, sedan gick tankarna från A4-papper till sånt man verkligen vill ha med sig, särskilt när man reser - en dator. Jag älskar min iphone men det är a pain in the ass med litiumdarriga fingrar att skriva längre meddelanden. Och det är ju mycket det jag vill göra - mail, bloggar, forum. Det tog mig ca 2 sekunder att bestämma mig för att köpa en billig netbook (får nog revidera det där påståendet om att jag inte skulle vara shoppinggalen just nu...) En ipad var aldrig aktuellt, vill ju ha tangentbord. Helst hade jag förstås velat ha en MacBook Air men 10 000 kr vs. 2 500... förnuftet segrade. Och denna lilla tiotummare klarar det jag vill ha när jag är på resande fot.

Så i torsdags skulle jag åka iväg och träffa en kompis i en annan del av Skåne, men vaknade pigg och nyter vid halv åtta så jag kom på att jag kunde göra slag i saken och åka till Elgiganten först (ja ja, det är säkert billigare att handla på nätet men jag orkade inte vänta). Mycket effektiv shopping. Jag undrar om inte elektronik är ännu mer roligt att köpa än kläder. ;) Ni vet, alla vill ha hårda paket...

Igår satt jag som man kunde tro hela dagen vid nykomlingen och konfigurerade och tränade på att använda touchpad och bara testade hur länge man kunde använda den innan batteriet gav upp (äkta batteritid, inte bara standby) vilket var runt 8 timmar, så mina ögon var fyrkantiga efter det.

 Ja, inte bara av materialistiska skäl men även annat så mår jag bra just nu. Ska bli jättekul att ge sig ut och åka på måndag, Gbg och sen Norrland (fast jag packar ned Stesolid utifall att).

Låååångtråkigt

Tråktråktråktråktråk. Lite lustigt, hemma kan jag sitta halva dagen vid datorn och tycka att det är okej, men här känns det riktigt trist. Blir sur på mig själv för att jag ens engagerar mig i forumdiskussioner som jag egentligen inte bryr mig om. Dricker kaffe som rensar huvudet för stunden. Har åtminstone kommit ut på den gemensamma psykpromenaden kl 13 så jag har sett världen och dagens dos av vårblommor. Jag ska ha klänning på mig imorgon så kanske det dyker upp några blommor till.

Handboll

Kompromiss: min "vakt" får kolla på handbollen mot att jag sitter med min laptop i dagrummet (inte för att det är något större regelbrott). Har ÄNTLIGEN min kära lilla dator här. Fick höra av en patient via en patient att det visst gick att koppla upp sig trådlöst här. Man får pröjsa 50 kr för en vecka men det kan det vara värt (det är ju ungefär som patienttelefonerna man kan få ha om man ligger på en somatisk avdelning). Skumt nog har personalen inte fått någon information om hur det funkar. Och funkar förresten, det krockar med säkerhetsinställningar och sånt så man får hålla på och mecka för att få igång det, och går bara med IE. Men men, när man väl är inloggad går det snabbt och bra.

Jag mår rätt bra, peppar peppar (och då inte bara för att jag kan kolla in http://www.bemz.com/ ordentligt nu). Tidigare har jag rasat ner när injektionerna av Cisordinol Acutard slutat verka efter ett par tre dagar, men nu har det hittills hållit i sig. Är inte ens däckad av sömnmedsen (Nitrazepam + Nozinan) vilket jag inte är så säker på är ett bra tecken. Men jag sover mina åtta timmar iallafall och vaknar lagom till tidiga morgonkaffet. Kaffe, mmm....

Klåda

Ett sånt kryp i kroppen idag. Vacklar på den tunna gränsen mellan roligt och obehagligt. På något sätt blir det bara värre när jag aktiverar mig, så jag har försjunkit i datorn och i mycket skidåkning på tv. Lite tvätt. Äta rester. Dricka kaffe. Dricka kaffe. Blir tillfälligt lugnare av kaffet.

Jag tycker inte riktigt om den här situationen, när jag mår bra, är väldigt nöjd ena sekunden, tittar på den vackra snön, och nästa sekund vill jag skada mig, det är inte ens ångest, inte alls ångest, kicksökande kanske?

Det är ingen risk, jag har för bra koll för att göra något, det är mer en märklig upplevelse när gamla spöken stiger ur sina gravar utan att man förstår varför.

Har ingen lust att ge mig ut i snöfall på oplogade gångvägar, men imorgon ska jag banne mig baka. Någon antydan till jultradition kan man kosta på sig. Lussekatter som smakar saffran...

Lyxkonsumtion

Tanken var att jag skulle träffa någon i Lund idag. Tack och lov hade jag vett nog att ställa in det igår kväll. Tröttheten efter resan kom ikapp och jag sov närmare 12 timmar. Har inte orkat med så mycket mer än att leka med min julklapp (en grön ipod nano 6G) och kolla in Mannens julklapp till sig själv, kom in lite extra pengar så det blev en fräck ny dator. Elektronik är kul!

Munkavle

Skönt att vara hemma. Jag är mycket mycket trött. Ska försöka att för tillfället dramatiskt minska datortiden, inte totalförbud men så där som man gör med barn, en liten stund efter middagen om man har varit snäll. Enda undantaget är om jag känner för att blogga. Har en andrahands iphone att leka med istället, om elektroniksuget sätter in.

Drömde inatt att Mannen blev dömd till dödsstraff för något han inte hade gjort. Fruktansvärd känsla.

Kontroll

Jag har länge använt flera olika mailkonton för olika syften, ett "officiellt" och ett par "anonyma" för forum, bloggar m.m. Det har varit lite småirriterande att hålla koll på alla samtidigt, logga in och logga ut hit och dit. Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och skaffat Thunderbird (jag har inte Outlook), så skönt att kunna se alla samtidigt! Och väldigt lätt att lägga till ett nytt konto. Det finns säkert något besvärligt med det som jag inte har upptäckt än, men för dagen är jag glad.

Frispark

Vackert. Allt. Mannen tog några jättefina bilder på fotbollsmatchen igår. Ibland blir jag bara så glad av färger.

Har organiserat mina lösenord (och nej, de ligger inte som dokument i datorn), något jag tänkt på ibland när jag svurit över hur jag skulle komma åt mitt Bokus-konto och sånt. Det är bra med lite extra kraftkickar om man faktiskt får något gjort. Jag tycker det kan vara svårt att fokusera energin, eller så blir den fokuserad på fel saker. Skulle vilja vara sån här, alltid, fast effektiv.

Känner nästan bokstavligen hur jag slits åt två håll. Återigen är det känsla och logik som inte ser öga till öga, och ser är ett bra uttryck för vid ena polen hindrar jordens krökning att man ser den andra. Jag tror att det ska gå bra nu för det måste jag tro, vägrar några fler trafikolyckor, ändå pekar ett varnandes finger på klockan. Men jag vill hellre tänka på vad jag ska ha på mig idag.

Högmod

Nackdelen med att vakna kvart över två på natten är att man måste visa hänsyn mot de sovande, inget buller, inte skrapa stolen mot golvet, vakta vid mikron så jag kan ta ut muggen med mjölk precis när räkneverket når noll för att undvika explosionen av pipljud. Nu är det inte särskilt lyhört där vi bor, tack och lov, det är kanske mer en känsla. Det är okej att jag är vaken, bara jag inte väcker. Jag blir nöjd att jag, nattpigg till trots, kan tänka på de sovande, att de existerar i min värld.

Vad som existerar för övrigt? Kände att jag behövde havrefras, och kaffe till efterrätt. Det är fortfarande mörkt ute (förstås), jag är girig som önskar mig en soluppgång, men den kommer väl. Jag läser ytterligare ett par kapitel i Vansinnet och säger mig att jag är inte sjuk, inte sjuk på det sättet, det kan ju vem som helst se, och så absurditeten i att om fyra timmar ska jag inställa mig på psykavdelningen. Jag har 15 minuter kvar att se av True Blood som är ungefär lika sannolik som livet självt (helt beroende förstås på vilket liv man lever och hur många människor omkring sig man räknar in i det där livet). Har inga lättstartade önskade hemprojekt just nu, det jag vill är sånt som involverar att flytta tunga möbler till någon obefintlig fri yta där de kan slipas och målas om, vilket realistiskt sett aldrig kommer att ske, om vi inte magiskt får en gräsmatta här på övre våningen att hålla till på. Alla påslakan är visserligen skitiga, brukar tvätta dem nere i den stora maskinen i vår gemensamma tvättstuga, men till nöds går det ju utmärkt att köra några i vår egen tvättmaskin, fast återigen så är det natt och då gör man inte sånt. Och inte behöver jag något lakan just nu ändå. I värsta fall får jag väl gå och köpa nya. ;)

Ibland sätter jag en ära i löjliga saker som knappast uppmärksammas. Som nu, jag har varit noga med att inte ta någon av de Stesolid som skickades med mig när jag gick på permis, vill kunna lämna tillbaka den orörda påsen och framstå som en icke-knarkare. Vilket jag i och för sig är, har aldrig haft problem med vanebildande piller, men det känns så viktigt för mig att framhäva det. Kanske en rest från dagarna med borderline-diagnosen då det antogs både ett och annat om en. Inte för att bipolära direkt är mindre benägna att självmedicinera, det är mer en arrogans från min sida, ett sätt att urskulda självskadebeteendet.

Det var riktigt trevligt att träffa min mamma och hennes man igår. Hon bjöd på fin lunch när det nu var vår bröllopsdag och allting, och hade med sig fryst röding och kakor. Mannen kommenterade att hon blivit riktigt omtänksam och jag tycker det stämmer, hon närmar sig på det sätt hon kan, med materiella ting, men det finns känsla bakom.

Rastlös. Men jag har ett par program jag tänkte installera på datorn. Alltid lika spännande.

Kontaktsvårigheter

Jag har haft en nära-döden-upplevelse. Igår försvann vår bredbandsuppkoppling i samband med ett operatörsbyte. Lång historia, men operatören hade kort och gott klantat sig. Efter en radda samtal fick vi till slut idag tag på snälle Daniel på techsupporten som hjälpte till att konfigurera det gamla modemet, och ny kontakt uppstod! Halleluja! Snacka om att man efter 15 år har byggt upp sitt liv på att ha nätet till hands när man önskar. (Jaja, jag kunde ju koppla upp mig på mobilen och läsa mejlen, så där riktigt synd om mig var det inte, men man vill ju komma åt internetbanken m.m.)

Annars äter jag godis, ser på film och sover, och inte så mycket mer.

Icke-frälst

Sov i omgångar. Närmare 9 timmar om jag räknar. Ändå så trött. Påbörjade en disk imorse, får se om den blir slutförd.

Trött på tekniken också. Något är snett med Firefox efter en uppgradering, borde ominstallera. Suck, orkar inte. Blir vansinnig på Explorers slöhet. Var tvungen att använda den för att uppgradera bank-ID, vilket i sin tur krävde två omstarter av datorn, vilket av någon anledning irriterade mig mucho. Surfar nu med Opera som är snabb och gullig på något sätt, men alla sajter är inte optimerade för den, typ banken. Äh, det skulle säkert lösa sig om jag gjorde något istället för gnällde, men jag är icke-konstruktiv idag. Är lite rädd också för att om jag börjar meka och något går ännu mer fel så kommer jag inte orka fixa det.

Jag brukar inte vara särskilt bekymrad över att vara ensam, men idag önskar jag att Mannen var hemma, känner mig otrygg.

Det ringde på dörren. Jag öppnade i morgonrock och med håret åt alla håll.

- Hej, jag heter NN och kommer med boken Bibeln.
- Eh, det är inte rätt tillfälle...
- Då kommer vi tillbaka en annan dag.

Tittar på mig själv i spegeln. Lite frälsning kanske är precis vad man behöver.

Postludium

Datorn har återuppstått (tack vare Mannens handpåläggning). Jag är demonterad i mindre delar. Vår lilla resa var hemskt trevlig, det är nog bara det klassiska efteråt-syndromet, både trött och svårt att varva ner. Jaja, lite får man betala för nöjet.

Hej

... ska man inte ropa förrän man är över bäcken. Datorfanskapet strular igen.

Nä, nu skiter jag i det tills jag är hemma igen.

Hjälte

Mannen skrapade bort oxid från batteriets kontakt och simsalabim så funkade datorn igen!

Nu ska jag genast köra lite backups...

Neeeej

Min trots allt relativt nya dator totalvägrar att starta. :( :( Den har ström och kommer till första skärmbilden, sen nada.

Jag kan ju låna Mannens dator så länge, fast han behöver ju också ha den en del så jag får upptäcka livet bortom nätet... associerar det mest med att vara inlagd, haha, men så långt ska det väl förhoppningsvis inte behöva gå (diagnos: sorgereaktion efter kär elektronisk familjemedlem). Tråkigt i såna här lägen att inte orka läsa så mycket, jag tar mig sakta igenom några tecknade serieböcker, det är allt. Har några filmer/tv-serier jag kanske kan kolla i omgångar, sen ska jag ut och gå en del. Tänker inte umgås med någon, det blir alldeles tillräckligt av det i Göteborg.

Jaja, ingen katastrof. Men jag har ingen backup på de senaste 2-3 veckorna, tror ni det grämer mig?