Kattastrof

Jag har träffat äldre sonen (han som inte är bortrest), vi gick en kulturell stadsvandring och har suttit timvis och pratat på ett café. Det är fantastiskt roligt att umgås med mina barn.

Idag tappade jag bort katten. Ju mer jag letade, ju mer hysterisk blev jag. Det var ett mysterium, alla fönster och dörrar var stängda. Hur kan en katt försvinna i en tvåa? Jag letade t.o.m. i tvättmaskinen. Tack och lov återfanns hon längst in i hörnet under soffan, den är ganska låg så hon kom inte ut igen. Jag kan intyga att det var en lättnad att slippa ringa min son och berätta att katten var försvunnen!

Det känns som om jag går i sirap, alla intryck. Ändå vill jag ha mer.

Midsommarkrans

En midsommarhälsning till er alla, eller kanske en i efterskott om ni redan givit er ut bland jordgubbar och hoppande grodor.

Jag tog sovmorgon ända till 9, sitter och slösurfar tills Mannen vaknar. Sedan blir dagen en orgie i mat och dryck.

Har fortfarande en stor ångestklump i magen efter det som hände i onsdags, det berörde folk jag bryr mig om, men intalar mig själv att jag inte får bli knäckt för jag kan inte lösa alla situationer åt andra, jag kan erbjuda det lilla stöd jag kan ge men inte göra mirakel. Det är svårt att tro på det dock. Var går gränsen för ens ansvar? Jag gillar inte riktigt synsättet att var och en strikt ska betala för sina handlingar med lidande, för det förutsätter att vi lever i ett vakuum utan påverkan av andra människor och samhället runtomkring. Jag är väl otidsenligt flummig.

Men ändå ska jag tillåta mig själv att slappna av idag, inte storvulet tro att jag kan fixa alla problem just idag, för det är ju en livslögn om något.

Som sagt, glad midsommar på er, efter förmåga!

Neeeej

Min trots allt relativt nya dator totalvägrar att starta. :( :( Den har ström och kommer till första skärmbilden, sen nada.

Jag kan ju låna Mannens dator så länge, fast han behöver ju också ha den en del så jag får upptäcka livet bortom nätet... associerar det mest med att vara inlagd, haha, men så långt ska det väl förhoppningsvis inte behöva gå (diagnos: sorgereaktion efter kär elektronisk familjemedlem). Tråkigt i såna här lägen att inte orka läsa så mycket, jag tar mig sakta igenom några tecknade serieböcker, det är allt. Har några filmer/tv-serier jag kanske kan kolla i omgångar, sen ska jag ut och gå en del. Tänker inte umgås med någon, det blir alldeles tillräckligt av det i Göteborg.

Jaja, ingen katastrof. Men jag har ingen backup på de senaste 2-3 veckorna, tror ni det grämer mig?

Blasé

Vaknade till av jordskalvet i morse. Trodde det var grannen under som av outgrundlig anledning centrifugerade så tidigt på morgonen. Gäspade och somnade om. När jorden går under kommer jag knappt notera det.