Badare

Trevlig dag igår, träffade Mannens dotter, hennes man och barnbarnen. De är nere och hälsar på, sommarlov. Smågrabbarna är fem år, hur mysiga och skärpta som helst, men med en femårings gränslösa energi. Hur orkar de skutta och springa precis hela dagen? Och hur blir man så försoffad som vuxen? Tur att det fanns en pool för dem att busa i, vatten är alltid en hit. :)

Tyvärr blev jag som vanligt lite överstimulerad. De mentala bilderna, som en skräckfilmstrailer, satte igång på vägen hem. Inte så extremt, tack och lov, medicinen håller dem i någorlunda schack. Men jag upptäckte att jag började räkna. Får hålla koll på mig själv. Suck.

Fick ett telefonsamtal häromdagen. Jag och äldste sonen ska åka upp till min mamma i Södra Norrland i början av augusti. Det var X-trafik som ringde för att berätta att tåget skulle vara inställt och det gick en buss istället, vilken hållplats den skulle gå på. Service! Istället för att man ska springa där som en yr höna och leta. Pluspoäng för X-trafik!

Jag tittade på dokumentären om Queen igår kväll så jag sov sent, gick inte upp förrän 9.30 och har fortfarande knappt gnuggat gruset ur ögonen. Men nu har jag slöat i flera dagar så idag får det banne mig bli en promenad! Tänk om man skulle våga sig på att bada?

Tar kanske ett par dagar till för mig att komma igång och kommentera i era bloggar, men jag läser en del. <3

Uppvärmning

Vaknade på präktig morgontid som vanligt, efter en intensiv drömtid. Det är sällan mardrömmar, bara väldigt mycket. Men det känns mer naturligt än Abilify-utraderingen av mitt nattliga liv förra sommaren.

Det är inte många bloggar som uppdateras så här dags, och inte mycket som uppdateras i mitt huvud heller. Skummar rubrikerna i DN och lokalsidan. Badbussen börjar gå igen. Jaha. Inte för att jag brukar bada nere på den tätast befolkade stranden. Jag gillar att vada i strandkanten dock. Via fötterna suga upp kylan och skicka den i ett jämnt flöde upp till huvudet.

Jag tycker om värmen dock. Nu när jag (nästan, närapå, knappt) fixar att visa ärren i kortärmat så är det inte så illa. Bara att dricka kopiöst med vatten och se glad ut. Det enda är väl det där med sömnen, jag måste absolut ha något över mig när jag sover, det går inte utan, så det kan bli lite varmt. Men efter helvetesvintern vill jag aldrig mer klaga på sommarvärme.

Jag bara skriver planlöst. Så får det vara ibland.