Activia

Just när jag trodde det var slut med åska satte den igång igen, höll på i flera timmar. Så jag har inte vågat mig ut ännu, men behöver mjölk och bröd så jag ska göra ett ryck.

Har dammat av det värsta, dammsugit, torkat golv, bytt lakan, tvättat, städat badrummet ordentligt (skrubbat väggarna i duschen och torkat alla rör och lister). Och sett på friidrott och kollat bloggar parallellt. Has hell frozen over?

Göromål

Har inte riktigt landat ännu. Sov iaf drygt åtta timmar utan sömnmeds så jag börjar väl slappna av igen. Vaknade också med min "avspänningshuvudvärk" som sätter sig i ena sidan av ansiktet när jag varvar ner. Det gör inte jätteont, jag står ut, bara lite störande.

Mannen börjar prata om att åka till Stockholm om två veckor. Skrämmande. Vi får se.

Och så är det alla smågrejer hela tiden. Blodprov idag, frisören imorgon, Ystad tor-fre, tandläkaren tis, psykläkaren tor. Blir trött bara av att titta på listan och vill gömma mig djupt i soffan. Men det kommer att kännas bra efter frisörbesöket, Ystad blir nog kul när vi väl kommit iväg, rotfyllning mindre kul men nu är det faktiskt nödvändigt. Och farbror sommardoktorn ska få en uppdatering och skriva recept. Jag får skärpa till mig lite helt enkelt. Andas. Inte tänka för mycket.

Flykt

Mer och mer sällskapsliv. Mannens tyska barnbarn (jo det finns ett sådant också) har varit här i staden med sin mamma. Jag smet undan fredag och lördag men idag kände jag mig manad. Det varade dock bara ett par timmar eftersom de skulle åka hem sedan. Jag känner mig ändå hjärndöd nu...

Har trots motstånd tagit sömnpiller de senaste två nätterna. Jag sover så gott på Nitrazepam, utom om jag är helt uppvarvad eller ångestagiterad förstås. Vaknar avslappnad och behaglig efter 9-10 timmar. Antagligen för att det är en bensodiazepin = ajabaja att ta varje kväll, kan ge tillvänjning och beroende. Ska träffa farbror sommardoktorn på torsdag, undrar om jag kan be honom om Nozinan? Jag har kommit fram till att det är bra om jag har något på lut när sömnen börjar krångla, dels för att jag som många bipolära är extra känslig för sömnstörningar, dels för att jag har en massa nojor runt sömn och lätt hittar ursäkter för att inte sova.

Tänk om det räckte med att konstatera att man är irrationell för att ändra sig...

Kommande vecka har jag lite inplanerat, ska kanske träffa en relativt nybliven kompis, ska till frisören och som sagt till läkaren. Veckan efter måste jag ha för mig själv, låta de snurrande tankarna komma till ro. Veckan efter det blir det verkligen full rulle, jag åker bort hela veckan. Roligt men ack så påfrestande. Ibland får man betala priset för att ha ett liv.