Är vanvettigt trött egentligen. Har svårt att förmå mig själv att gå och lägga mig. Lyssnar på Mannen som småsnarkar.
När vi lagade mat skrattade jag, och det är inte fejk, inte egentligen, men ångesten vrider sig i min kropp hela tiden. Nu i halvmörkret känner jag mig mer ledsen. Stora delar av dagen har jag hållit tankar och känslor undan genom att babbla via fingrarna, kommentera avslutade förhållanden, små barn som fyller år och sjuka hundar, men nu i utmattningen finns bara mina egna skuggor kvar.
Sluta var en idiot, S, gå och lägg dig!
Du är ingen idiot!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
SvaraRaderaHoppas att du iallafall fick sova.
Kram!
Tack! Känner mig dock rätt korkad när jag inte gör det jag vet att jag borde. Men det är lite komplicerat att vara människa ibland... Jag kom i säng till slut.
RaderaKram!
Det känns allt för väl igen. Det är som du säger inga falska skratt. Men när monsterna återinför hjärnan så känns det som bortblåst.
SvaraRaderaDet går att vara glad fast man är avgrundsledsen, allt är inte svart eller vitt...
RaderaNu när jag gick på min efterlängtade semester så märkte jag hur jäkla trött jag är. Det sliter kroppsligt att gå med ständig värk, men så nu ska jag rå om mig. Bara lite måste till innan jag kan koppla av på riktigt.
SvaraRaderaHoppas du fick sova gott i natt och att din dag varit på bästa sätt.
Kram
Du kan säkert behöva en riktigt skön semester, ta hand om dig!
RaderaHär är det som det är, men jag har överlevt förr...
'Kram!