Skulle ha träffat vänner igår men det blev inställt, de är småbarnsföräldrar och magsjuka härjar. Jag kom ändå ut, lämnade blodprov och gick senare till Coop och köpte godis, hällde i mig en påse. Det var gott men nu får det bli lite ordning på torpet. Jag äter två "fettomediciner" och då håller det inte att slarva.
Fortfarande desorganiserad i skallen.
Glad att Mannen finns.
Jag åt fettisbullar igår och de ligger som bomull runt midjan idag. Men goda var de även om jag mest gillar hemmafixade. Hoppas ditt godis smakade bra och att bitarna var värda sitt syfte.
SvaraRaderaMagsjuka härjar över allt. Man vågar knappast inte vara i folksamlingar inte för att jag blir sjuk så ofta men när jag väl får det så är jag sjuk väldigt länge. Bra för figuren möjligen men enformigt för magen.
Härligt att du har Mannen! Krama honom för det :-)
Kramen till dig!
Hemmasemlor äger! :)
RaderaNä magsjuka vill man inte ha. Usch, tänker på Mannen som hade det i två veckor i december. Konstigt nog klarade jag mig. Jag har tänkt att jag har bra immunförsvar, men såg just en artikel i DN om att den som blir sjuk ofta har extra starkt immunförsvar som går igång för småsaker. Ja det är mycket att fundera på.
Kram!
Oxå glad att mannen finns..... blir glad av lyckliga relationer :)
SvaraRaderaGodis är gott..... man får i alla fall njuta..... men viktproblemet - det eviga problemet för oss med dessa mediciner.....
kram
Även andras lyckliga relationer är fint att se :)
RaderaTänkte just på hur onyttigt jag åt när jag var ung, bakade kakor i tid och otid men gick inte upp ett kilo. Det jag framför allt tycker är trist med fettomedicinerna är att man ständigt har viktfrågan på hjärnan, man kan liksom inte släppa loss och bara äta. Någon ätstörning vill jag då rakt inte ha, men det är svårt att inte bli fixerad. Jaja.
Kram!
Usch för de dära fettomedicinerna. Men. Godis är oemotståndligt ibland. Yum.
SvaraRaderaDet funkar inte för mig med totalförbud mot godis, till slut bryter jag mot det och häller i mig istället "när jag nu ändå redan brutit mot regeln". Men det är plågsamt att alltid tänka på vikten, tänkte aldrig på det när jag var yngre, gick inte ens upp efter graviditeterna, men sedan medicinerna kom in i mitt liv har allt förändrats. Tänker att jag måste hålla mig alert för jag vill fan inte väga 95 kg igen, men det är sååå trist.
RaderaSom jag då... (Vi har ganska mycket gemensamt).
SvaraRaderaJo, det verkar så... men du är smart och snygg så det kan jag leva med ;)
RaderaLängesen jag var här, jag vet. Ledsen för det.
SvaraRaderaHåller mig långt ifrån alla smittohärdar, fy för magsjuka. På så sätt är det ganska bra att bo på landet. träffar inte så mycket folk.
Vad är det för "fettomediciner" du äter om jag får fråga?
Är själv ett fetto pga all tidigare medicinering. Tagit bort medicinen men fläsket blev kvar.
Kram Lisa
Åh, du kommer och går som du känner för, det är så som jag vill ha det.
RaderaDe fettomediciner jag äter just nu är Ergenyl och Seroquel (samt litium som en del går upp av, men inte jag). Seroquel ska förhoppningsvis bort snart. Tidigare har jag påtagligt gått upp av Zyprexa, Lyrica och Risperdal.
När jag slutade med Zyprexa för sista gången gick jag ganska lätt ner ca 17 kg - inga dieter, åt bara mindre skräp. Nu har det stabiliserats men är fortfarande en bra bit över min gamla normalvikt. Och som medelålders kvinna vill väl kroppen ofta behålla lite stoppning...Så trist att du också råkat ut för detta, det verkar otroligt vanligt.
Kram!
Tycker du förtjänade godis. Kram
SvaraRaderaNä, jag försöker att inte tänka på godis som en belöning, utan som något jag vill eller inte vill ha. Men tack ändå :)
RaderaKram!