Ljudlöst

Dr C ringde aldrig som utlovats. Jaja, kan finnas tusen skäl. Tror inte han hade haft så mycket matnyttigt att säga ändå, det är håll i hatten och vänta några dagar som gäller. Håller på att sätta in Voxran igen och det kan ta någon vecka att få effekt.

Jag bara halvsköter mig men bättre än inget. (Tack till alla er WF-spelare därute)

Mandelmasseinsats

Självmordstankar



Tydligen blev det alternativ två.

Jag har så svårt med det stora just nu. Tänka på familjen och sånt. Det förlamar mig och mörklägger mörkret ännu mer.

Så jag tänker smått. Tänker på träningskursen på Friskis som börjar i oktober. Beställer en vinterkappa som kommer om två veckor. Är väldigt onödigt om jag inte finns här då, så där blir det ytterligare en anledning att stanna som är greppbar. Imorgon ringer Dr C, då vill man ju inte svara "hej, jag är död!" ;) Och jag har ännu inte hunnit se mer än ett avsnitt av Homeland. Jag måste baka mer snart, hälften av mandelmassan är kvar från bullbaket och den blir stenhård när väl förpackningen öppnats (det kan vara värt lite helveteseld och tortyrpina för att rädda 100 g mandelmassa från en långsam men säker hädanfärd). (varför markerar rättstavningskontrollen helveteseld men inte tortyrpina?)

Gick och lade mig för över en timme sedan men tankarna bara snurrar. Tog en varma koppen nyss, kanske ska jag spä på med lite extra kemikalier.

Kollar väderprognosen för imorgon. Sätter imorgon på min tidslinje.

Temporärt

Om jag inte skriver på några dagar och inte kommenterar hos er så har inget mer sinistert hänt än att jag tappat orken att kommunicera.

Alternativt kanske jag spammar internet med en konstant ström av jämmer och elände, man vet aldrig.

(Har faktiskt kommit så långt att jag bakat de där bullarna idag. Kanel och mandelmassa i. Det känns... inte alls.)

Kraftlöst

Vi hade något sorts lustigt partiellt strömavbrott under förmiddagen. Vissa lampor och apparater funkade, andra inte. Min bärbara har ett heldött batteri och går på nätsladden så den fick en tidig siesta. Det visade sig vara någon sorts huvudsäkring som gått och det är nu fixat, så vi kan återgå till vår moderna livsstil och värma mjölken i mikron. ;)

Åskmolnet jagar mig, jag är spänd och väntar på urladdning. Men det här måste jag bara vänta ut. Tänkte baka de där bullarna men det är så fullt i frysen, vet inte var jag skulle göra av dem. Har åtminstone tvättstugan om två timmar. Jag orkar inte men ska göra det ändå. Spela normal spela normal spela normal.

Utstående

Omnämner självmord


Jaha, så dagen då... psyk vid ett. Var sådär överärlig som jag kan vara och berättade att jag köpt en kniv som jag förvarar bredvid elsladden. Men jag är inte akut suicidal, det är mer gammal ovana, tankarna smyger sig på, försåtligt, men jag försöker tänka att det vänder om några dagar. Syster C gick och rådfrågade Dr C och jag ska sätta in Voxran igen, sedan har jag tid hos honom nästa tisdag. 9-11 kl. 10 Tycker jag inte om. Men det är inte sådär betongfast siffernojja, jag kommer över det.

Sade till Syster C att jag skulle åka hem och baka bullar, men när jag kom ut därifrån kändes det oöverstigligt att bege sig hem, så jag tog bussen till Ikea istället. Ingen shoppingorgie, bara billiga påslakan som jag kom dit för, och en väska som kunde vikas ihop i ett litet fodral. Gratis kaffe i restaurangen.

Min hjärna är stekt. Tror inte det blir några bullar idag, alldeles för många moment. Mumsar på lakritsnappar och lugnande. Ska - kanske inte sova, men vila en stund.

Fan, förutom frukost har jag enbart ätit skräp idag. Risifrutti, cheesecake, godis. Kaffe. Snabbt in. Måste få i mig något grönt ikväll. Jag har romansallad och tomater. Lite rödlök? Och vinegrätt. Nu blir jag sugen.

-------------
Tillägg:
Om jag mår riktigt j-a superdåligt och det blir farligt så kontaktar jag psykakuten, jag lovar.

Läckage

Ett litet extra tack till alla er som läser. Det känns en aning mindre ensamt. ♥

Jag har svårt att vila. Det blev en timme till, inte mer. Fladdrar runt och gör saker lite planlöst. Impregnerar ett par mockaskor, uj vad det luktar fast jag var intelligent nog att göra det utanför ytterdörren åtminstone. Halvläser Faktum. Pratar lite med Mannen på telefon, han får mig att småskratta, det är bra. Duckar för spindlar. Vi har alltid massor av spindlar inomhus på hösten. Diskar. Väntar egentligen bara på att tiden ska gå. All energi jag laddar med rinner ur mig igen.

Kanske ger jag mig ut och köper saltlakrits. Det kräver inte så mycket fokus precis. Lika väl som att sitta här och krylla av ångest.

Degig

Vaken mitt i natten gör mig lite gladare. Det där sega sovandet drar ner mig. Men jag går nog och lägger mig igen snart. Ansvar och allt det där. Plus att jag faktiskt är trött.

Blev brödbak igår, jag knådade t.o.m. degen för hand eftersom jag inte ville dra igång en bullrande hushållsassistent när Mannen sov.

Däremot hoppade jag över shoppingen, jag överlever för stunden och orkade absolut inte ta bussen. Gick en långpromenad med Mannen istället, och på vägen träffade vi på en vän och hennes två ursöta hundar så vi fick sällskap på vägen hem.

F-n, jag mår inte bra. :( Det ska väl användas i motivationssyfte: så här går det när du varit speedad, glöm inte det. Men vad skulle jag ha gjort mer? Jag tog alla jäkla piller som jag blev tillsagd, sov (någorlunda) på nätterna, söp inte fast jag ville. Borde väl ha låst in mig i ett mörkt rum förstås... Och nu då? Kanske mest att bara vänta...

Bröddoft

Känner mig lätt vimmelkantig efter att ha sovit tio timmar (utan kemiskt understöd). Jobbig dröm om att vara på en gigantisk engelsk herrgård, med en massa middagar och fester där det var omöjligt att lista ut hur man skulle uppföra sig för att inte göra bort sig. Där fanns ett stort rum med mediciner (det var i nutid) men för att få dem var man tvungen att lämna in gosedjur som fanns gömda här och var. Och så var det jäääättelång kö till duschen, så dilemmat var skulle man gå till middagen skitig men i tid eller vänta? Tänk att ens hjärna kan producera alla dessa scenarion när den får löpa fritt. Och att små detaljer i drömmarna kan kännas otroligt ångestskapande (eller i sällsynta fall underbara).

Velar mellan att åka och shoppa eller inte. Tänk, för en vecka sedan hade det inte ens varit en fråga. Nu vill jag inte, inte så där helhjärtat, tänker mer att jag kanske skulle utnyttja en rabatt. Har ju på äldre dagar insett att vita bh:ar är så gott som värdelösa, det är hudfärgat som gäller. Om man nu inte vill att underkläderna ska synas, det är en annan femma. Förrådet borde fyllas på.

På schemat idag står också brödbak. Måste helt enkelt aktivera mig för att inte sjunka ännu djupare i leran. Kommer man bara till skott så är brödbak helt suveränt, inte alltför jobbigt, resultatet blir alltid populärt!

Syster C imorgon, nya syrran. Just för stunden tänker jag "vad ska det vara bra för?" men min regel är att gå ändå, att inte stänga för möjligheter.

Dag

Några balkongväxter hade tjänat ut så vi for till Blomsterlandet och köpte cyklamen och prydnadspepparfrukt, och en rosa-vit begonia till köksbordet också. Lite shopping på Maxi på det. Så jag kom trots allt ut och gjorde någon nytta. Nu har jag legat och halvsovit-sovit ett par timmar. I gränslandet där alla möjliga konstiga tankar dyker upp, som från ingenstans och utan riktning, om vitlök och adresslappar och hjortar.

Suddig

Medicinerna gjorde sitt jobb och tog ner mig på jorden. Nu är jag outsägligt trött. Dr C skulle ha ringt i torsdags men det gjorde han aldrig, så jag tog bort Zyprexan på eget bevåg. Minskade på sömnmedicinen igår men sov ändå 11 timmar och det kunde blivit mer om jag inte tvingat mig upp och in i duschen.

Vet verkligen inte vad jag ska göra av mig själv idag. Känslan av att tänka i slow motion, i lerfåror.